En kronisk sjukdom

Knäartros är en kronisk sjukdom vilket innebär att man med tiden försämras allt mer. I början av sjukdomsprocessen blir brosket ojämnt och taggigt vilket är det första som ger stelhetskänsla i knät. Särskilt på morgonen när man ska komma igång. Belastningssmärta uppkommer och man får ofta skära ner på aktiviteter och fysiskt belastande arbeten.

I takt med att man får för ont för att behålla flexibilitet, aktivitet och därmed sin livskvalitet hamnar man i en ond cirkel med viktuppgång och än mer smärta. Även om knäartros är kronisk, finns det flera behandlingsmetoder för att minska sin smärta. Börja med att se om du känner igen de tydliga signalerna på knäartros.

Vad är knäartros (OA) ?

Knäartros, även kallat osteoartrit, är en av de vanligaste anledningarna till knäsmärta. Man uppskattar att cirka hälften av alla 60-åringar har tecken till artros i någon eller några leder. Tyvärr kan man se tendenser på att medelåldern för drabbade sjunker. Artros är en sjukdom som bryter ner det mjukgörande och smörjande brosket i knäleden. I takt med att brosket bryts ned, börjar ben gnidas mot varandra vilket ger smärtor i knät. Vanligtvis känner man smärtor när man böjer sina knän, går i trappor men ibland även i viloläge.

Knäartros - en kronisk sjukdom

Knäartros är en kronisk sjukdom, vilket innebär att man med tiden försämras allt mer. I början av sjukdomsprocessen blir brosket ojämnt som ger stelhet i knät, särskilt på morgonen när man ska igång. Belastningssmärta uppkommer och man får ofta skära ner på aktiviteter och fysiskt belastande arbeten.

Orsaker till knäartros

Det finns några saker som har visat sig spela en viktig roll i vilka som drabbas av knäartros.

Övervikt
Övervikt har visat sig vara en av de största anledningarna till knäartros. Det medför en större belastning på knälederna och ökar takten på broskets nedbrytning. Dessutom kan övervikt vara ett tecken på att man inte rör sig särskilt mycket, vilket ytterligare kan öka knäartrosens framfart.

Tidigare skador på knät
Knäskador och tidigare operationer har visat sig vanliga hos knäartrospatienter. Särskilt ligamentskador kan öka takten som brosket bryts ner.

Ålder
I takt med att man blir äldre bryts brosket ned. Det är individuellt hur man upplever sin broskförsämring men generellt upplever man ökad smärta ju äldre man blir.

Arvsanlag
Om du har artros i släkten kan det spela in huruvida du kommer att bli drabbad eller inte.

Tecken på att du har knäartros

Man kan inte ställa en diagnos utan att genomföra en undersökning hos sjukvården. Det finns dock flera symptom som är typiska vid knäartros. Om du har flera som stämmer in på dig, är det bra om du bokar tid hos en läkare eller professionellt kunnig person för att hitta en behandlingsmetod som passar dig.

Det svenska sjukvårdssystemet bygger på att husläkare eller företagshälsovården är den första kontakten vid sjukdomar eller besvär. Husläkaren ordinerar ofta den första smärtstillande behandlingen med hjälp av mediciner men kan också hänvisa dig till en ortopedspecialist för bedömning, röntgen och vidare behandling.

Röntgen kan ge en bild av hur skadat ditt brosk är. Dock sker förändringar ofta långsamt och bara för att du har ont i knät har nödvändigtvis inga synliga förändringar på röntgen.

Symptom: Smärta, svullnad och stela knäleder

Smärta och obehag

• Ditt knä känns stelt efter att du inte har rört på dig under ett par timmar. Det kan göra ont när du går i trappor, eller till och med efter kortare promenader. Ibland upplever man ett knastrande ljud från knät och en rivande känsla när du böjer på ditt knä.

Svårigheter att ha ett skapligt liv

• Du märker att ditt knäs funktion börjar försämras. Du kanske inte kan böja ditt knä lika långt som tidigare och vardagliga sysslor som att resa sig upp, kliva ur en bil eller ett badkar blir alltför smärtsamma. Dina knäsmärtor gör dig alltmer stillasittande

Sömnbrist

• Dina smärtor håller dig vaken om nätterna

Tidigare skador på knät

• Din skadehistorik kan även spela in. Om du tidigare har råkat ut för skador på ditt knä, så som meniskskada eller ledbandskada löper du en större risk att utveckla knäartros. Detta gäller även om du har utfört kirurgiska ingrepp på knäleden

Vilka steg klassificerar artros?

Artros steg kan klassificeras från röntgenvärdering i Kellgren Lawrence graderna KL 0 - KL 4:

• KL 0: Inga radiografiska drag av artros
• KL 1: Möjlig minskning av gemensamt utrymme och osteofytbildning
• KL 2: Definitiv osteofytbildning med möjlig förträngning av ledutrymmet
• KL 3: Multipla osteofyter, bestämd förträngning av ledutrymmet, skleros och eventuell benaktig deformitet
• KL 4: Stora osteofyter, markerad förträngning av ledutrymmet, svår skleros och bestämd benaktig deformitet

En vanligare beskrivning av stadierna av artros är mild, måttlig och svår artros (steg 2-4).

1. Mild artros
I detta skede börjar ytan på ledbrosket att brytas ned och röntgenstrålar eller MR-undersökningar av leder kan visa små bensporer, sprickor eller fördjupningar som bildas. Patienter med mild artros kan uppleva smärta eller obehag efter en lång dag av promenader. Att bära en ultralätt ortos kan hjälpa till att förhindra ytterligare nedbrytning samtidigt som mild ledsmärta lindras.

2. Måttlig artros
I detta skede har ledbrosket gått sönder så att benen oftare gnuggar ihop. Personer med måttlig artros kan uppleva smärta när de går, springer, böjer sig eller använder trappan. Ledstyvhet upplevs ofta efter långa perioder av sittande eller liggande. Inflammation i lederna rapporteras också efter mer ansträngande aktiviteter.

Att bära en ortos, som Unloader One kan hjälpa till att förskjuta behovet av total ledutbyte.

3. Svår artros
Svår artros kännetecknas av stor smärta och obehag under vardagliga aktiviteter. I detta skede minskar ledutrymmet mellan benen avsevärt eftersom brosket nästan är borta, vilket får benen att gnugga och riva mot varandra. Synovialvätskan, som ger smörjning av lederna har minskat drastiskt och minskar inte längre friktionen under rörelse. Ledoperation är ofta det enda livskraftiga behandlingsalternativet för personer som diagnostiserats med svår artros. Det är dock viktigt att hålla en hälsosam vikt och livsstil för att undvika komplikationer under operationen. Att bära ett knästöd kan hjälpa dig att upprätthålla en hälsosam livsstil och hantera din vikt, vilket gör dig till en bättre kirurgisk kandidat.

Diagnostisera knäartros

Knäartros är ett kroniskt tillstånd med en prognos som innebär en gradvis försämring av knät. Därför är det bra att du söker hjälp och råd så tidigt som möjligt i sjukdomsprocessen.

Det svenska sjukvårdssystemet bygger på att husläkare eller företagshälsovården är den första kontakten vid sjukdomar eller besvär. Husläkaren ordinerar ofta den första smärtstillande behandlingen med hjälp av mediciner men kan också hänvisa dig till en ortopedspecialist för bedömning, röntgen och vidare behandling.

Röntgen kan ge en bild av hur skadat ditt brosk är. Dock sker förändringar ofta långsamt och bara för att du har ont i knät har nödvändigtvis inga synliga förändringar på röntgen.