Bertolt


Dags att kasta fördomarna

Lördag, kl. 01.45. Det är fullt med folk på dansgolvet i den tyska staden Leipzig. Laserstrålarna skär genom mörkret. Bakom skivspelarna står Dj Bertolt. Svart tröja, vit skjorta, svarta jeans. Hans fingrar flyger över utrustningen, skivor scratchas, knappar, rattar och reglage justeras. Kalla, elektriska och taktfasta slag dunkar ut ur högtalarna.

Bertolt är 43 år, han har redan „snurrat plattor“ mer än halva tiden av sitt liv. Oavsett om det gäller en spelning på en klubb som legendariska "No No No! -Party" i Leipzig, eller på en picknick i en park, måste han kämpa mot fördomar som att en DJ inte är en musiker. Desto mer entusiastisk blir han när folk frågar honom om sista skivspåret. Det har han själv producerat. Musik är ett känsloladdat ämne för Bertolt. Bäst mår han när kemin fungerar så att publik och musik blir ett.  

Onsdag kl. 13.45. Föreläsningssalen vid Tekniska Universitetet Chemnitz i Tyskland är full med folk. Bakom podiet står Dr. Meyer, professor i psykologi. Grå kavaj, beige stickad tröja, vit skjorta. Mycket entusiastiskt, men utan att predika, talar han om mångfald. Hans meningar är lika komplexa som det aktuella ämnet. Det gäller att vara vaken om du vill hänga med – han har mycket att säga.

Musiker och professor: Passion och yrke. Två av många sidor hos Prof. Dr. Bertolt Meyer. Han arbetar i Chemnitz men bor tillsammans med sin man Daniel, som är konstnär och arkitekt, i staden Leipzig.  Han rör sig obehindrat mellan universitetets mycket hierarkiska och sakliga värld och den konstnärliga världen. Tryggt och självsäkert. Bertolt Meyer är en aktör som både älskar och lever ett liv med mångfald – oavsett om det är bakom skivspelaren eller podiet.

Bertolt bedriver tillämpad forskning på gränssnittet mellan människa och teknologi. Mångfald, ledarskap och arbetsplatsens förändrade demografi är hans huvudsakliga forskningsämnen. "Det är fantastiskt intressant att utforska hur människor interagerar med varandra i ett alltmer heterogent samhälle och hur man kan borga för att de närmar sig varandra med öppenhet." Meyer har stor passion för sin forskning. Att få hjälpa sina studenter att se på världen på olika sätt är ett privilegium för honom. 

Vad sägs om stereotyper? "Stereotyper är mångfaldens fiende. Det är generaliserade antaganden om en grupp människor där man helt bortser från individen.“ Han ger oss några exempel: "Italienare tillagar den perfekta pastan" och "Tyskar är alltid punktliga."

"Vår hjärna är en intellektuell snåljåp. Vi styrs omedvetet av stereotyper. Det gör att vi kan ta oss genom livet med minsta möjliga förbrukning av intellektuell energi.“  "Eftersom stereotyper hela tiden utvecklas, är det svårt att få bort dom ur samhället. Men vi kan träna oss själva så att vi inte blint låter våra beteenden styras av fördomar.“

 Nyligen publicerade Meyer och en kollega en studie som visar hur ny bionisk teknologi kan förändra den stereotypa uppfattningen om människor med funktionshinder. "Vi har kunnat se att de som bär en bionisk protes uppfattas helt annorlunda. I princip nästan som en person utan funktionshinder. Bionisk teknologi tillför därför ett högt värde både funktionellt och psykologiskt."

Mångfald är inte bara en grundläggande del i Bertolts personlighet. För honom är det också en grundläggande social resurs, eftersom mångfald i all väsentlighet bidrar till samhällets resultat. "Vi är alla olika: unga och gamla, tjocka och smala, homosexuella och heterosexuella, med eller utan funktionshinder. Det idealiska är ett inkluderande samhälle där alla människor har rätt att vara delaktiga."

Life Without Limitations innebär att jag kan göra precis vad jag vill.

Prof. Dr. Bertolt Meyer föddes utan vänster underarm på grund av dysmeli som är en sällsynt, medfödd missbildning. Han använder en bionisk handprotes för att kompensera sitt funktionsbortfall. Hans i-Limb Quantum är en multiartikulerande handprotes, vilket innebär att varje finger har sin egen motor.  Elektroder placerade på underarmen registrerar hans muskelsignaler från den muskel som normalt styr handledens böjning. Dessa signaler matas in i handprotesen.  i-Limb Quantum erbjuder 32 grepp och gester som kan skapas och kontrolleras på 4 olika sätt; med muskelkontraktion, s.k. gesture control (rörelsekommando), ett s.k. "Grip chip" (en extern „nyckelbricka“ med ett förprogrammerat grepp), eller med ett klick i en mobilapp.

Protesen gör livet enklare för Bertolt i små, vardagliga situationer, t.ex. när han ska knyta sina skosnören, laga mat, skriva, cykla eller köra bil. Men den betyder också enormt mycket psykologiskt. "Den standardprotes som du får via försäkringssystemet har en hudfärgad plasthandske. Du skäms och folk tenderar att tycka synd om dig - en stereotyp. Jag upplever att min bioniska handprotes har gjort folk mer positivt nyfikna. Dessutom har jag själv blivit mer positivt inställd till min funktionsnedsättning.“